Våld i nära relationer

Våld i nära relationer innebär att våldsutövaren är ens nuvarande eller för detta partner, förälder, barn, släkting eller annan närstående. Våld i nära relationer förekommer i många olika former.

• Fysiskt våld kan innebära att till exempel knuffa, slå, sparka, lugga, riva, ruska om, använda skjut- eller eggvapen eller hota med fysiskt våld.
• Psykiskt våld kan innebära till exempel att förtrycka, kritisera, kalla vid öknamn, visa förakt, begränsa den andras sociala umgänge och visa stark svartsjuka.
• Sexuellt våld innebär bland annat våldtäkt, våldtäktsförsök, hot om sexuellt våld, att förbjuda användning av preventivmedel, att tvinga till abort eller att begränsa den andars rätt att bestämma över sin egen sexualitet.
• Kulturellt eller religiöst våld innebär till exempel att tvinga på någon en religiös övertygelse, hota med våld eller utöva våld med koppling till religion eller kultur och herdersrelaterat våld.
• Förföljelse innebär att upprepade gånger ta icke önskad kontakt, att sprida falsk information om en person, att förstöra egendom, att skrämmas och att följa efter och observera. Förföljelse kan också riktas mot den som blir utsatt för ekonomiskt våld.
• Ekonomiskt våld är en form av våld i nära relationer och ett sätt att utöva psykiskt våld. Ekonomiskt våld är ofta kopplat till annat våld i hemmet och överskuggas ibland av andra former av våld.

Mer information om ovannämnda och andra former av våld i nära relationer finns till exempel på Net Skyddshem och THL.

Från vardagliga meningsskiljaktigheter till ekonomiskt våld

I nästan varje relation och i andra nära relationer uppstår vardagliga meningsskiljaktigheter, inklusive om ekonomiska frågor eller användning av pengar. En pengarelaterad konflikt (Kaittila 2017) hänvisar till en situation om pengar där parterna har olika åsikter eller mål som inte nödvändigtvis är utsagda eller ens medvetna. Konflikt uppstår när en av parterna börjar sträva efter sitt mål eller prata om att driva det så att den andras mål är motsatsen.

Ekonomiskt våld innebär att våldsutövaren kränker den andras ekonomiska självständighet eller gör avsiktlig skada i samband med pengar (Fernqvist & Näsman 2008). Ekonomiskt våld innebär situationer där våldsutövaren kontrollerar, berövar eller förstör den andras ekonomiska resurser i syfte att försämra dennes ekonomiska självständighet eller för att själv gynnas ekonomiskt.  

Ekonomiskt våld handlar om att skaffa sig makt och kontroll över en annan människa genom ekonomiska medel. I en nära relation kan det ta sig uttryck i att ena partnern har kontroll över bådas ekonomi. Ena partnern kanske till exempel inte tillåts ha eget bankkonto eller eget bankkort. Det kan handla om att alla utgifter ska redogöras för, vilket gör det svårt för den andra att spara ihop så pass mycket pengar att det är möjligt att lämna relationen.

Ekonomiskt utnyttjande kan ha många olika uttrycksformer. Det förekommer vanligtvis i parrelationer men också i andra nära relationer. Att använda sin partners, barnets eller familjens gemensamma pengar för sina egna ändamål, vägra att ta ekonomiskt ansvar och skillnader i levnadsstandard inom familjen är ekonomiskt utnyttjande.

Bankärenden sköts numera oftast via webben och det har gjort att det ekonomiska våldet ser annorlunda ut i dag i jämförelse med för ett tiotal år sedan. Våldsutövaren använder hot och våld för att ta den utsattas bankkort eller tvingar dem att lämna inloggningsuppgifter till digitala bank-id.

Ekonomiskt våld slutar inte nödvändigtvis efter skilsmässa. Ex-partnern kan ha möjligheter att kontrollera och begå ekonomiskt våld även efter separationen, till exempel genom att utnyttja gemensam, ouppdelad egendom eller vårdnad om barnet. Efter en skilsmässa kan ibland situationen eskalera till ekonomisk förföljelse, där exmaken systematiskt försöker skada den andra ekonomiskt på olika sätt.

Läs mer om olika former av ekonomiskt våld här. Du kan också ta kontakt med oss i projektet om du vill berätta dina egna erfarenheter av ekonomiskt våld.

Varför är det viktigt att prata om ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld är ett nedtystat problem och mindre känt än andra former av våld. Den utsatta kanske inte känner igen sin egen situation. Det finns också mycket skam förknippat med fenomenet, vilket höjer tröskeln för att dela sina erfarenheter. Det är viktigt att vi i samhället pratar mer om fenomenet så att de som upplever det bättre kan identifiera sin situation och få hjälp tidigare.

Ekonomiskt våld är en av de mest förekommande orsakerna till att den våldsutsatta stannar i ett våldsamt förhållande. Ekonomiskt våld gör det svårare för den utsatta att lämna ett destruktivt förhållande. Brist på ekonomiska resurser kan vara en betydande orsak till att den utsatta känner att hen inte har något annat val än att stanna med våldsutövaren. Ekonomiskt våld är inte beroede av fysisk kontakt och kan således också fortsätta långt efter att förhållandet upphört.

Att prata om fenomenet är också viktigt eftersom professionellas kompetens och förmåga att hjälpa de som upplever ekonomiskt våld då växer. Det hjälper också servicesystemet att bättre utvecklas till multiprofessionella nätverk, som uppfyller behoven för dem som behöver hjälp. När fenomenet är mer känt, kan professionella också bättre identifiera och diskutera det med sina klienter.

Att prata om ekonomiskt våld är också viktigt eftersom studier visar (Kiiski 2011) att konflikter i nära relationer relaterade till pengar oftare eskalerar till mer allvarliga och hotfulla situationer än andra tvister. Även bakom familjedödsfall identifieras ofta ekonomiska problem. Ekonomiska problem tredubblar också risken för självmord (Holkar 2018).

Konsekvenser av ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan ha en rad negativa konsekvenser för den utsatta, inklusive hälsa, sysselsättning, utbildning och den ekonomiska och sociala situationen. Ekonomiskt våld gör det också svårt att lämna ett våldsamt förhållande (Kaittila 2017).

Ekonomiskt våld kan få fysiska, emotionella och ekonomiska konsekvenser för den utsatta. Fysiska konsekvenser kan visa sig som stess, undernäring och försämrad allmän hälsa.  Emotionella konsekvenser kan visa sig som ångest, rädsla, skuldkänslor och känslor av maktlöshet och värdelöshet. De ekonomiska konsekvenserna för den utsatta kan bli fattigdom, hemlöshet, skulder, betalningsanmärkningar och personlig konkurs. Konsekvenserna av ekonomiskt våld är ofta långdragna.

Om den ena partnern är ekonomiskt beroende av den andra är det svårare för denne att lämna relationen, och våldsutövaren använder sig av det som en strategi för att utöva makt. Det ekonomiska våldet i sig kan också skapa isolering och ytterligare kontroll. Socialt får det ekonomiska våldet stora konsekvenser. Den som inte har pengar att röra sig med har svårt att upprätthålla ett socialt liv.